Henrik Magnus von Buddenbrock

Teniente general BaronHenrik Magnus von Buddenbrock
Óleo sobre lienzo, de Johan Starbus
Nombre de nacimiento	Henrik Magnus von Buddenbrock
Nació	( 07/22 1685 )22 de julio de 1685 Livonia sueca , Imperio sueco
Fallecido	16 de julio de 1743 (1743-07-16)(57 años) Estocolmo , Suecia
Lealtad	Imperio sueco Suecia
Servicio / sucursal	Ejército sueco
Años de servicio	1702-1743
Rango	Teniente general
Batallas / guerras	Gran Guerra del Norte Guerra Ruso-Sueca (1741-1743)

Henrik Magnus von Buddenbrock (22 de julio de 1685 - entre el 16 y el 27 de julio de 1743) fue un barón y teniente general sueco . Él y Carl Emil Lewenhaupt fueron ejecutados por negligencia en la Guerra Ruso-Sueca , a raíz de la derrota en Villmanstrand . ^[1]^[2]^[3]

Biografía

Nació el 22 de julio de 1685 en la Livonia sueca . Era hijo del terrateniente y oficial del ejército del Imperio sueco Henrik Gotthard von Buddenbrock (1648-1727) y Charlotta Cronman . Se alistó como oficial del ejército sueco, convirtiéndose en capitán de los Salvavidas en 1711, Mayor de Granaderos en 1715, Mayor General en 1721. Fue elevado a friherre (matrícula número 206) en 1731 y ascendido a Teniente General de la infantería en 1739. Como tal, fue en 1741 comandante de las tropas en Finlandia , bajo el mando del general Charles Emil Lewenhaupt, al comienzo de la Guerra Ruso-Sueca . ^[1]

El 23 de agosto de 1741 (3 de septiembre de 1741) el general de división sueco Carl Henrik Wrangel y su cuerpo en Villmanstrand en Karelia , en la frontera largamente disputada entre Suecia y Rusia, fue atacado y derrotado por un ejército ruso al mando del general Peter Lacy ante Buddenbrock, menos de 10 kilómetros de distancia, podría llegar a su ayuda. ^[1]

Como la guerra se desarrollaba desfavorablemente para Suecia, la derrota se atribuyó a Lewenhaupt y Buddenbrock. En agosto de 1742 fueron despedidos de Finlandia e inmediatamente arrestados por el vicealmirante Ritterstolpe a su regreso. La noche del 28 de septiembre, Buddenbrock fue llevado a Estocolmo , donde fue encarcelado y vigilado de cerca. Se convocó un consejo de guerra bajo el mando del mariscal de campo Hugo Johan Hamilton ( sv ) el 8 de octubre para investigar los dos casos. El fiscal fue el canciller de justicia Silverschildt, quien presentó una acusación extensa. Buddenbrock fue acusado, entre otras cosas, de no reunir a sus tropas de manera oportuna para cruzar la frontera rusa, como estaba previsto. Además, no había llegado a Villmanstrand a tiempo para rescatar al mayor general Wrangel.

Buddenbrock se defendió tan bien, que si solo se hubiera enfrentado a la nobleza , se habría ido con su vida. Sin embargo, los otros estados del Riksdag , en particular los campesinos, se amargaron y exigieron un chivo expiatorio. El veredicto de la comisión se anunció a una gran congregación el 29 de mayo. Buddenbrock iba a ser deshonrado, sus propiedades confiscadas y él mismo decapitado con un hacha. En una apelación, Buddenbrock escribió un relato completo en el que detallaba sus servicios al reino, pero a pesar de esto y de las súplicas de su familia, el veredicto fue confirmado por los Estados al día siguiente. Incluso una solicitud para ser decapitado con una espada como corresponde a un noble, o para ser ejecutado por un pelotón de fusilamientofue negado. La fecha de su ejecución se fijó para el 20 de julio, pero el rey Federico la pospuso una semana más. El 27 de julio de 1743, el general von Buddenbrock fue ejecutado en Estocolmo . Su esposa, Magdalena Elisabeth Rahm , y sus cuatro hijos se fueron de Suecia a Holanda . ^[1]

Niños

Magdalena Elisabeth von Buddenbrock (1717-1768), se casó con su primo Carl Magnus von Buddenbrock (fallecido en 1778)
Friedrich Magnus von Buddenbrock (1719-c.1785)
Ulrike Dorothea von Buddenbrock (1721-1788) se casó en 1743 con Cornet Isaac Tham
Carl Heinrich von Buddenbrock (1725-1745), teniente sueco que murió en acción en Tournay

Ver también

Carl Emil Lewenhaupt

Referencias

↑ a b c d Herman Hofberg , Frithiof Heurlin , Viktor Millqvist y Olof Rubenson (1906). "Henrik Magnus Buddenbrock" . Nordisk Familjebok (en sueco).B. ingick helt ung i krigshären och var bland dem, som efter slaget vid Pultava följde Carl XII öfver Dnieper in i Turkiet. Sedermera kapten vid Lifgardet 1711, grenadiermajor 1714, blef han tre år därefter öfverste för Västerbottens regemente och 1730 generalmajor. Friherre 1731, förordnades han 1738 hasta chef para Värmlands och Nerikes regemente och utnämndes två år senare hasta generallöjtnant. Som sådan kom B. att spela en lika olycklig som framstående roll i det kort därefter utbrytande ryska kriget. Verksam medlem af Hattpartiet var han en af dem, som ifrade for ett fredsbrott med Ryssland, och belönades for sitt nit med öfverbefälet öfver de i Finland sammandragna trupperna. Tre veckor efter det att B. underrättats om krigsbeslutet blef en afdelning af svenska hären under Wrangel, hvilken icke lydde B: s uppmaning till försiktighet,slagen vid Villmanstrand, den 23 de agosto. 1741. Lewenhaupts ankomst till krigsteatern förbättrade ingalunda ställningen för svenskarna, hvilka, decimerade af nöd och sjukdomar och innestängda af ryssarna, måste ingå på den skymfliga kapitulationen i Helsingforsfors. I Sverige väckte det olyckliga kriget en gränslös förbittring och Hattarna, anstiftarna hasta detsamma, sökte välta hela skulden på befälhafvarna. Dessa ställdes till rätta och dömdes från lif, ära och dioses. De domskäl som anfördes mot B. voro: att han icke hållit sina trupper tillsammans, utan låtit dem delvis angripas och nedgöras; att han icke satt Villmanstrand i försvarstillstånd; att han lämnat Wrangel utan hjälp och sålunda varit vållande till nederlaget vid Villmanstrand, osv Domarne hade föreskrifvit halshuggning, en art af straff,som ansågs äfven i själfva sättet innebära någonting skymfligt. Dagen före afrättningen frambar sonen hasta ständerna sin faders önskan och bön: »att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla för andra krigares kulorfuseå, dvs. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.»Att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla para andra krigares kulor», dvs att få bli arkebuserad. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.»Att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla para andra krigares kulor», dvs att få bli arkebuserad. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.hombres präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.hombres präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.CS1 maint: varios nombres: lista de autores ( enlace )
^ Lars Bergquist (2005). El secreto de Swedenborg: el significado y el significado de la palabra de Dios, la vida de los ángeles y el servicio a Dios . Sociedad de Swedenborg . pag. 159. ISBN 0-85448-143-5. Los Sombreros habían elegido a dos generales como chivos expiatorios de la derrota, ambos ex oficiales de Carlos XII: Henrik Magnus von Buddenbrock y Carl Emil Lewenhaupt. Fueron llevados ante un tribunal militar y ejecutados en agosto de 1743 ...
^ "Henrik Magnus von Buddenbrock" (en sueco) . Consultado el 9 de enero de 2011 . Henrik Magnus von Buddenbrock föddes 1685 i Livland, som då tillhörde Sverige, som hijo hasta Henrik Gotthard von Buddenbrock och Charlotta Cronman. Buddenbrock gick in i krigshären redan som ung och var en av dem som efter slaget vid Poltava gick med Karl XII över Dnepr in i Turkiet. 1711 blev han kapten i livgardet, 1714 grenadiermajor, 1717 överste för Västerbottens regemente, 1730 generalmajor och året därpå friherre. Femtiotre år gammal (1738) blev han chef para Värmlands och Nerikes regemente, och två år senare generallöjtnant. ...

Antepasados

**Los antepasados de Henrik Magnus Buddenbrock en tres generaciones**
Henrik Magnus Buddenbrock	Padre: Henrik Gotthard von Buddenbrock	Abuelo paterno:	Bisabuelo paterno:
			Bisabuela paterna:
		Abuela paterna:	Bisabuelo paterno:
			Bisabuela paterna:
	Madre: Charlotta Cronman	Abuelo materno: Fritz Cronman	Bisabuelo materno: Hans Detterman Croman
			Bisabuela materna: Ursula Kordes
		Abuela materna: Christina Ottiliana Börner	Bisabuelo materno:
			Bisabuela materna:

Henrik Magnus von Buddenbrock en Geni.com

[bio-1] Herman Hofberg , Frithiof Heurlin , Viktor Millqvist y Olof Rubenson (1906). "Henrik Magnus Buddenbrock" . Nordisk Familjebok (en sueco).B. ingick helt ung i krigshären och var bland dem, som efter slaget vid Pultava följde Carl XII öfver Dnieper in i Turkiet. Sedermera kapten vid Lifgardet 1711, grenadiermajor 1714, blef han tre år därefter öfverste för Västerbottens regemente och 1730 generalmajor. Friherre 1731, förordnades han 1738 hasta chef para Värmlands och Nerikes regemente och utnämndes två år senare hasta generallöjtnant. Som sådan kom B. att spela en lika olycklig som framstående roll i det kort därefter utbrytande ryska kriget. Verksam medlem af Hattpartiet var han en af dem, som ifrade for ett fredsbrott med Ryssland, och belönades for sitt nit med öfverbefälet öfver de i Finland sammandragna trupperna. Tre veckor efter det att B. underrättats om krigsbeslutet blef en afdelning af svenska hären under Wrangel, hvilken icke lydde B: s uppmaning till försiktighet,slagen vid Villmanstrand, den 23 de agosto. 1741. Lewenhaupts ankomst till krigsteatern förbättrade ingalunda ställningen för svenskarna, hvilka, decimerade af nöd och sjukdomar och innestängda af ryssarna, måste ingå på den skymfliga kapitulationen i Helsingforsfors. I Sverige väckte det olyckliga kriget en gränslös förbittring och Hattarna, anstiftarna hasta detsamma, sökte välta hela skulden på befälhafvarna. Dessa ställdes till rätta och dömdes från lif, ära och dioses. De domskäl som anfördes mot B. voro: att han icke hållit sina trupper tillsammans, utan låtit dem delvis angripas och nedgöras; att han icke satt Villmanstrand i försvarstillstånd; att han lämnat Wrangel utan hjälp och sålunda varit vållande till nederlaget vid Villmanstrand, osv Domarne hade föreskrifvit halshuggning, en art af straff,som ansågs äfven i själfva sättet innebära någonting skymfligt. Dagen före afrättningen frambar sonen hasta ständerna sin faders önskan och bön: »att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla för andra krigares kulorfuseå, dvs. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.»Att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla para andra krigares kulor», dvs att få bli arkebuserad. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.»Att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla para andra krigares kulor», dvs att få bli arkebuserad. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.hombres präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.hombres präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Estocolmo, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfven höga, emothtog straffades. 16 de julio de 1743.CS1 maint: varios nombres: lista de autores ( enlace )

[2] Lars Bergquist (2005). El secreto de Swedenborg: el significado y el significado de la palabra de Dios, la vida de los ángeles y el servicio a Dios . Sociedad de Swedenborg . pag. 159. ISBN 0-85448-143-5. Los Sombreros habían elegido a dos generales como chivos expiatorios de la derrota, ambos ex oficiales de Carlos XII: Henrik Magnus von Buddenbrock y Carl Emil Lewenhaupt. Fueron llevados ante un tribunal militar y ejecutados en agosto de 1743 ...

[3] "Henrik Magnus von Buddenbrock" (en sueco) . Consultado el 9 de enero de 2011 . Henrik Magnus von Buddenbrock föddes 1685 i Livland, som då tillhörde Sverige, som hijo hasta Henrik Gotthard von Buddenbrock och Charlotta Cronman. Buddenbrock gick in i krigshären redan som ung och var en av dem som efter slaget vid Poltava gick med Karl XII över Dnepr in i Turkiet. 1711 blev han kapten i livgardet, 1714 grenadiermajor, 1717 överste för Västerbottens regemente, 1730 generalmajor och året därpå friherre. Femtiotre år gammal (1738) blev han chef para Värmlands och Nerikes regemente, och två år senare generallöjtnant. ...

[1]